Kamerabevakning är idag en självklar del av säkerhetsarbetet i många miljöer – allt från butiker och företag till fastigheter och offentliga platser. Med nya lagar och teknikutveckling 2025 har både möjligheter och ansvar förändrats för den som vill sätta upp eller hantera kameror.
Vad räknas som kamerabevakning?
Kamerabevakning innebär att använda kameror för att spela in, övervaka eller analysera vad som händer i olika miljöer. Detta gäller inte bara videoövervakning av offentliga platser, utan även enklare system i trapphus, parkeringshus eller på privata tomter. Syftet kan vara att förebygga brott, öka tryggheten eller övervaka känsliga miljöer, som kassor och entréer.
Nya regler från april 2025
Sedan april 2025 är det verksamheten som ansvarar för att all kamerabevakning sker enligt den nya kamerabevakningslagen. Kravet på tillstånd från IMY (Integritetsskyddsmyndigheten) har i många fall tagits bort, men det har samtidigt blivit strängare krav på intern hantering och dokumentation. Den som vill övervaka en plats måste genomföra en så kallad intresseavvägning, dokumentera beslutet och tydligt informera både besökare och anställda om att bevakning sker.
All kamerabevakning omfattas dessutom av GDPR. Det innebär att video- och bildmaterial bara får lagras under begränsad tid – normalt högst tre dygn – om det inte finns särskilda skäl till längre lagring (till exempel vid en pågående polisutredning). Materialet ska vara krypterat och åtkomsten begränsas till behörig personal.
Informationsplikt och skyltning
För att kamerabevakning ska vara laglig krävs det att alla som riskerar att bli filmade informeras på ett tydligt sätt. Det görs vanligen med skyltar vid alla ingångar där bevakning sker. Informationen ska innehålla uppgift om vem som är ansvarig (personuppgiftsansvarig), varför bevakning sker samt hur länge materialet sparas och hur man kontaktar ansvarig om man till exempel vill begära ut video på sig själv. Offentliga aktörer, exempelvis skolor, kommuner eller regioner har dessutom krav på att föra register över all bevakning och kunna visa upp noteringar från sina avvägningsbedömningar.
Teknik och utveckling
Tekniken för kamerabevakning utvecklas snabbt. Idag används inte bara klassiska bevakningskameror, utan även smarta system med AI för rörelseigenkänning, objektspårning och ibland även ansiktsigenkänning. Polisen i Sverige har fått utökade möjligheter att använda AI-drivna övervakningssystem för brottsbekämpning, förutsatt att användningen följer EU:s regelverk kring AI och dataskydd.
Molnbaserad lagring, överföring via krypterade nät och automatiserad analys av bildmaterial är vanligt i moderna system. Detta skapar både fler möjligheter och ökade krav på datasäkerhet och korrekt hantering av personuppgifter.
Användningsområden för kamerabevakning
Kamerabevakning har många användningsområden, bland annat:
- Förebyggande av stölder och skadegörelse i butiker, lager och fastigheter
- Övervakning av parkeringsplatser och gemensamma ytor i bostadsrättsföreningar
- Kontroll och dokumentation i kritisk infrastruktur, exempelvis på byggarbetsplatser
- Trygghetsskapande närvaro i skolor samt kollektivtrafik
- Uppföljning och säkerhetsarbete i offentliga miljöer, citykärnor och parker
Tekniken möjliggör även fjärrövervakning via mobilen och integrering med larm, dörrpassagesystem och digitala journaler. För varje installation krävs dock att syfte, säkerhet och integritet vägs noga mot varandra och att reglerna följs till punkt och pricka.
