Jordbruket är en av Sveriges mest grundläggande näringar och spelar en avgörande roll för matförsörjning, klimat och landsbygdsekonomi. Under 2025 har det svenska jordbruket genomgått flera förändringar – både när det gäller areal, grödor och lagstiftning.

Aktuella siffror och grödor

År 2025 fanns det cirka 55 400 jordbruksföretag i Sverige. Den totala jordbruksmarken uppgår till ungefär 2,98 miljoner hektar, varav 2,53 miljoner hektar är åkermark och drygt 450 000 hektar är betesmark och slåtteräng. Spannmålsodlingen har ökat, med vete som dominerande gröda på över en halv miljon hektar. Även odlingen av höstraps och rybs har ökat kraftigt, medan arealen för korn och havre har minskat något jämfört med föregående år.

Struktur och utveckling

Svenskt jordbruk har präglats av effektivisering och strukturomvandling under flera decennier. Större gårdar dominerar produktionen allt mer, medan mindre företag minskar i antal. Samma trend märks i trädgårdsodlingen av frukt, bär och grönsaker – färre men större producenter, och mer modern teknik.

Hållbarhet och klimatomställning

Under 2025 är klimat och hållbarhet centrala frågor för branschen. Regenerativt jordbruk, där målet är att förbättra markens hälsa, öka den biologiska mångfalden och binda koldioxid, får allt större betydelse. Exempel på sådana tekniker är täckgrödor, minskad jordbearbetning och agroforestry. Stora livsmedelsföretag har börjat inkludera regenerativa metoder i sin leverantörskedja, och det pågår flera svenska initiativ för att utveckla definitioner och branschmål.

Myndigheterna arbetar också med omställningsstöd och politiska styrmedel, till exempel Klimatklivet och nya miljöersättningar för blommande åkerkanter och precisionsjordbruk. Kravet på miljöytor har tagits bort under 2025, men ersättningen för ettåriga miljösatsningar är fortsatt möjlig att söka.

Förändrade regler och stödsystem

Utöver förändringar i areal och odling har kraven på miljöytor och marktäckning justerats. Ekologiska lantbrukare i vissa regioner får undantag från marktäckningskrav, och precisionsjordbruk stöds brett med statlig ersättning. Växtföljdskraven i EU:s stödsystem har blivit mer flexibla, och myndigheterna förväntas presentera fler detaljer om stödsystemen under 2025.

Framtidens utmaningar och möjligheter

Svenskt jordbruk står inför utmaningar med klimatförändringar, lönsamhet och teknikutveckling, men också stora möjligheter till innovation och hållbar omställning. För dig som är nyfiken på jordbruket, är det viktigt att följa både statistik och regeländringar, då branschen är i ständig förändring och bidrar stort till ett hållbart och resilient framtida samhmhälle.