Jordbruket är en av Sveriges mest grundläggande näringar och spelar en avgörande roll för matförsörjning, klimat och landsbygdsekonomi. Under 2025 har det svenska jordbruket genomgått flera förändringar – både när det gäller areal, grödor och lagstiftning.

Aktuella siffror och grödor

År 2025 fanns det cirka 55 400 jordbruksföretag i Sverige. Den totala jordbruksmarken uppgår till ungefär 2,98 miljoner hektar, varav 2,53 miljoner hektar är åkermark och drygt 450 000 hektar är betesmark och slåtteräng. Spannmålsodlingen har ökat, med vete som dominerande gröda på över en halv miljon hektar. Även odlingen av höstraps och rybs har ökat kraftigt, medan arealen för korn och havre har minskat något jämfört med föregående år.

Struktur och utveckling

Svenskt jordbruk har präglats av effektivisering och strukturomvandling under flera decennier. Större gårdar dominerar produktionen allt mer, medan mindre företag minskar i antal. Samma trend märks i trädgårdsodlingen av frukt, bär och grönsaker – färre men större producenter, och mer modern teknik.

Hållbarhet och klimatomställning

Under 2025 är klimat och hållbarhet centrala frågor för branschen. Regenerativt jordbruk, där målet är att förbättra markens hälsa, öka den biologiska mångfalden och binda koldioxid, får allt större betydelse. Exempel på sådana tekniker är täckgrödor, minskad jordbearbetning och agroforestry. Stora livsmedelsföretag har börjat inkludera regenerativa metoder i sin leverantörskedja, och det pågår flera svenska initiativ för att utveckla definitioner och branschmål.

Myndigheterna arbetar också med omställningsstöd och politiska styrmedel, till exempel Klimatklivet och nya miljöersättningar för blommande åkerkanter och precisionsjordbruk. Kravet på miljöytor har tagits bort under 2025, men ersättningen för ettåriga miljösatsningar är fortsatt möjlig att söka.

Förändrade regler och stödsystem

Utöver förändringar i areal och odling har kraven på miljöytor och marktäckning justerats. Ekologiska lantbrukare i vissa regioner får undantag från marktäckningskrav, och precisionsjordbruk stöds brett med statlig ersättning. Växtföljdskraven i EU:s stödsystem har blivit mer flexibla, och myndigheterna förväntas presentera fler detaljer om stödsystemen under 2025.

Framtidens utmaningar och möjligheter

Svenskt jordbruk står inför utmaningar med klimatförändringar, lönsamhet och teknikutveckling, men också stora möjligheter till innovation och hållbar omställning. För dig som är nyfiken på jordbruket, är det viktigt att följa både statistik och regeländringar, då branschen är i ständig förändring och bidrar stort till ett hållbart och resilient framtida samhmhälle.

Att investera i aktier är ett av de mest effektiva sätten att låta ditt kapital växa över tid. Intresset för aktier har aldrig varit större i Sverige, och knappt tre miljoner svenskar äger aktier direkt på börsen.

Vad är en aktie?

En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag. När du köper aktier i ett företag blir du delägare och kan ta del av bolagets vinster i form av utdelningar. Aktiens värde styrs av företagets utveckling, marknadens efterfrågan och framtidsutsikter.

Hur handlar man aktier?

Du handlar aktier genom nätmäklare som Avanza, Nordnet eller via bankens investeringsplattform. Du öppnar enkelt ett konto, sätter in pengar och handlar aktier via webben eller appen. Den vanligaste kontotypen för sparande är investeringssparkonto (ISK), där handelsvinster är skattebefriade upp till ett visst belopp per år.
Välj noga vilka bolag du vill investera i – stora stabila företag med lång historik och tydlig affärsmodell är ofta trygga val. Tillväxtbolag och mindre bolag har högre risk, men kan ge större avkastning.
Olika typer av aktier och strategier

• Utdelningsaktier ger dig regelbundna aktieutdelningar.
• Tillväxtaktier återinvesterar vinsten och har hög tillväxt, men kan vara mer volatila.
• Investmentbolag sprider sitt innehav över många företag och ger automatiskt riskspridning.

Populära strategier är månadssparande (DCA), långsiktig ägarskap och riskspridning mellan olika sektorer och regioner. Många väljer att bygga en portfölj med blandning av svenska och internationella aktier.

Viktiga begrepp inom aktiehandel

• Index: Ett sammanvägt genomsnitt av utvecklingen för flera aktier, exempelvis OMXS30 i Sverige.
• Large, Mid och Small Cap: Klassificering beroende på bolagets börsvärde.
• ETF/Indexfond: Fond som följer ett visst index, ger bred exponering till låga avgifter.
• Auktion/call: Börsens öppnings- och stängningsprocedur där köp- och säljorder matchas.

Vanliga frågor

Kan man bli rik på aktier?

Ja, om du är långsiktig, sprider riskerna och återinvesterar vinster. Att leta efter snabbvinster är riskabelt – konsekvent sparande är viktigast.

Hur ofta bör man köpa aktier?

Regelbundenhet vinner över timing. Månadssparande är att föredra.

Behöver jag mycket kunskap för att börja?
Nej, börja med mindre summor i stabila bolag och lär dig successivt.

Ett pressmeddelande är en kort och informativ text som skickas till media för att berätta om en nyhet, lansering eller viktig händelse. Syftet är att snabbt fånga intresset hos journalister och få dem att vilja skriva om din nyhet. Formatet är neutralt, objektivt och sakligt – reklambudskap hör hemma någon annanstans.

Strukturen – så bygger du med vassa rubriker och tydliga avsnitt

Börja med en kraftfull rubrik som sammanfattar nyheten med max tio ord. Därefter kommer ingressen, som på två–tre rader svarar på vem, vad, när, var och varför. Resten av texten delas in i avsnitt med tydliga underrubriker, gärna med citat från talespersoner och faktabakgrund. Undvik att bli för reklamig och håll informationen saklig. Avsluta med kontaktuppgifter och gärna bilder eller infographics för sociala medier.

Checklista:

• Datum och avsändare
• Kort och slagkraftig rubrik
• Kort ingress med nyhetens kärna
• Brödtext uppdelad med underrubriker
• Citat från talespersoner
• Kontaktinfo, webbadress och eventuellt företagsbeskrivning
• Bifoga gärna bilder och videoklipp

SEO och digital distribution

För att pressmeddelandet ska synas online bör du inkludera relevanta nyckelord i rubriker, metabeskrivning och de första 100 orden. Blanda in nyckelfraser och synonymer naturligt. Skicka med underlag för sociala medier: stående och liggande bilder, datavisualiseringar och videoklipp – journalister väljer helst material som går att använda direkt i flera kanaler.

Glöm inte att ange om AI har använts för bilder eller material, och gör journalisternas arbete enkelt genom att skicka med användbara bilagor. Idag krävs snabba och lättillgängliga underlag eftersom nyheter sprids blixtsnabbt och journalister prioriterar material som är redo för ompaketering och publicering.

Vanliga misstag att undvika

Att vara överdrivet reklamig, sakna kontaktuppgifter eller ha en för generell/vag rubrik är vanliga orsaker till att pressmeddelanden ratas. Saklig, enkel och faktabaserad information är det som uppskattas mest.

Att vara arkitekt innebär så mycket mer än att bara rita hus. Arkitekten har en komplex och varierad roll där skapandet av byggnader, miljöer och platser står i centrum. Följ med på en djupdykning i arkitektens arbetsdag, kompetenser och betydelse för både individer och samhälle.

Arkitektens roll – från idé till färdig byggnad

I början av varje projekt möter arkitekten sin kund, som kan vara en privatperson, ett företag eller en offentlig aktör. Det första steget är att lyssna på kundens behov, önskemål och visioner. Utifrån detta skapar arkitekten skisser och koncept, där både funktion och estetik vägs in. Redan i denna fas säkerställer arkitekten att allt som planeras följer lagkrav, säkerhetsnormer och hållbarhetsregler.

Arbetet fortsätter med detaljerade bygglovshandlingar, presentationsmaterial och ibland avancerade 3D-modeller. Arkitekten driver ofta processen genom att koordinera mellan kund, ingenjörer, landskapsarkitekter och entreprenörer. Syftet är att lösningen inte bara ska vara visuellt tilltalande utan även fungera praktiskt, vara anpassad för platsen och ge minsta möjliga miljöpåverkan.

Arbetsområden och specialiseringar

Det finns många olika typer av arkitekter. De vanligaste är:

• Byggnadsarkitekter: Planerar och formger bostäder, kontor, skolor och sjukhus.
• Landskapsarkitekter: arbetar med parker, utemiljöer och stadsplanering.
• Inredningsarkitekter: Fokuserar på rumslig utformning och möblering.
• Restaureringsarkitekter: Bevarar och utvecklar kulturhistoriska byggnader.

Oavsett specialisering följer alla arkitekter den övergripande processen: från ritbord och idé till planering, myndighetskontakt och slutgiltigt utförande. Arkitekter är också ofta involverade i större stadsplaneringsprojekt och ombyggnadsprojekt av historiskt viktiga byggnader.

Kreativitet och problemlösning

Arkitektens arbetsdag är fylld av kreativa utmaningar. Kunden har ofta unika behov eller höga krav, och varje byggnad uppförs på en specifik plats med unika förutsättningar. Arkitekten behöver därför ofta tänka utanför boxen och presentera lösningar som går hand i hand med ekonomi, miljö och lagstiftning. Ett stort projekt kan ta flera år och omfatta allt från första skissen till slutbesiktning.

Hållbarhet och framtid

En modern arkitekt lägger också stor tonvikt på hållbarhet. Det innebär att använda resurser på ett klokt sätt, välja miljövänliga material och skapa byggnader som är energieffektiva och kan användas länge. Flera av Sveriges största arkitektkontor driver utvecklingen framåt med prisbelönta lösningar inom både stadsplanering och energieffektivt byggande.

Att vara arkitekt är ett mångfacetterat yrke som kräver både teknisk kunskap och konstnärlig känsla. Arkitekten har ett stort ansvar för samhällets utveckling – genom sitt arbete skapar arkitekten hållbara, vackra och funktionella miljöer där människor kan leva och utvecklas. Rollen involverar samarbete, problemlösning, kreativitet och ständig vidareutbildning inom teknik, design och miljö.